Påskallavik är en tätort i Oskarshamns kommun i Kalmar län, beläget vid Kalmarsund, cirka en och en halv mil söder om Oskarshamn och fyra kilometer norr om Emåns mynning i Östersjön.
Namnet Påskallavik
Påskallavik växte så sakta fram mellan gårdarna Emmekalv, Älvehult och Nötö, som leds tillbaka till medeltiden. Enligt Nationalencyklopedin omtalas platsen 1450 som "j Poska wiku". Det var på denna plats som dansken jagades på flykten av Karl Knutsson, dåvarande kung av Sverige. Men troligen är Poska wiku inte Påskallavik utan "i påskveckan". Under 1500-talet när Gustav Vasa kom till makten tog han så mycket mark och land han kunde under titeln Arv och eget, således gårdar som Gustav Vasa hade ärvt. Han ägde ett flertal gårdar i Döderhults socken. 1541 nämns "Ett Håmeståndh Wiidh Porskäre öö". Namnet nämns under 1500-talet fast med olika stavelser som 1543 då det nämns Poskäraö. Det skulle kunna vara Hulta fågelö eller Lilla Fågelö. Under medeltiden var pors en viktig vara som användes till brännvin men även i medicinskt syfte. Sannolikt kan Påskallavik kan ha något med pors att göra. Vetenskapsmannen Jonas Haquin Rhezelius företog en forskningsresa i Småland 1634 och benämner Påskallavik som "Porsskalla wijk" och hamn.
En teori skulle vara den att gården Nötö skulle blivit sammanslagen av två gårdar, en som hette "Skalla" och en som hette "Wijk". "Skalla" skulle ha en benänming efter en skalle, antagligen en form av sjömärke. Ett kranium eller något liknande format som en skalle, en tradition som levt vidare till våra dagars Röde gubbe. Den andra gården hette "Wijk". Förklaringen till det tros vara att Nötö löper ut mellan havet och skärgårdslandskapet och formar en sötvattensvik från ett av Emåns biflöden. Så om man tillhörde gården Skallawijk eller man tjänade där så var man "På Skallavik".
Enligt Svenskt ortnamnslexikon är förleden i ortnamnet oklar.
Själva "Påskallavik" nämns först 1689 som handelsplats och lydköping till Kalmar.
Historia
Under 1300-talet nämns i Israel Birgerssons jordebok namnen på gårdarna i stranda härad bl.a. Emmekalv, Älvehult, Nötö och Vånevik Mellan dessa gårdar växte senare Påskallavik fram som en medeltida handelsplats. Med tiden fick platsen en bofast befolkning och 1689 blir Påskallavik en så kallad lydköping under Kalmar Stad. 1723 blir Påskallavik officiellt en egen köping.
Samhället växte fram kring området i hamnen och växte senare längre upp och på ömse sidor av den så kallade "Strandavägen" som är den gamla vägen mellan Kalmar och Västervik. Under senare delen av 1800-talet gick gränsen mellan gårdarna Älvehult och Emmekalv mitt i samhället.
Röde Gubben
På en holme i hamnen i Påskallavik står "Röde gubben". Gubbens uppkomst är oklar, men man tror att han kan ha något att göra med båtvarvet som fanns på Nötö under 1800-talet. Arbetarna på varvet kanske hittade en stock som såg ut som en gubbe, snickrade till den och satte upp den på holmen. Även lotsarna drogs med i arbetet och började måla gubben i rött, vitt och svart, som var de färger de målade sjömärkena med.
Enligt en annan förklaring var det en galjonsfigur som flöt i land från ett förlist skepp.
1945 bildades Röde Gubbens Orden, RGO. En av de ursprungliga medlemmarna och grundare var konstnären Arvid Källström. Eftersom originalet var gjort i trä så ruttnade det sönder så småningom. På 1950-talet tillverkade Arvid Källström ny gubbe, nu i betong och drygt 5 meter hög som ersatte den gamla gubben på holmen. Den ursprungliga gubben flyttades till ordens RGO-park, som finns på ett berg (Röde gubbens berg) i Påskallavik, där den sattes upp. Men efter ett tiotal år blev den för dålig. Två RGO-medlemmar, Harald Andersson och Erik Aniansson, gjorde en ny gubbe i trä 1988 som de satte upp i parken. Huvudet av den gamla gubben finns dock bevarat i Callerströmska magasinet. Arvid Källström gjorde också Fredrikan som komplement åt Blå Pojken på Källströmsgården.
Källströmsgården
I Källströmsgården finns stora skulpturer av konstnären Arvid Källström (1893-1967). I Källströmsgården arbetade han som konstnär och skulptör i ca 30 år. Gården var från början en bondgård med namnet Elvslund och hade tillhört Arvids svärföräldrar.
Sport
Påskallaviks idrottsförening heter IF Stjärnan. IF Stjärnan har sin officiella Idrottsplats på Nötö med namnet Örnehed. Örnehed var från början en äng som man spelade på. Idrottsplatsen stod färdig 1935. Det finns även en bandybana i Påskallaviks samhälle som togs i bruk på 1960-talet.
IF Stjärnan Påskallavik kvalade i februari 2008 till Allsvenskan i bandy, som inför säsongen 2007/2008 blivit Sveriges näst högsta division i bandy, efter seger i två matcher mot AIK.
